Rants of a mad-man

Då var det dags för höstens husmorstips från Hattmannen. Idag ger jag er:
Mustig Höstsoppa med Vildmarkssmak.

För 2,5 personer (ungefär)
Ingredienser:

• 2 st. Morötter
• 1 st. Palsternacka
• 1 bit Rotselleri
• 1 bit Purjolök
• Grädde
• 1 Grönsaksbuljongtärning

Kryddor och smaksättare:

• Några korn hel svartpeppar
• En nypa salt eller två
• Timjan
• Dragon
• Paprikapulver
• Vitlökspulver
• Två skvättar soja
• En skvätt vitvinsvinäger
• Senap
• 1-2 msk tomatpuré
• 2-3 ordentliga msk lingon (sylt/rårörda)
• 1-2 msk Sweet Baby Ray’s “Hot’n'Spicy” Barbecue Sauce

Gör såhär:

• Tag en lagom stor gryta
• Lägg en klick smör i botten och brassa på plattan för fullt
• Skär purjolöken i skivor/ringar
• Nu har smöret blivit gyllenbrunt och det är dags att dra ned plattan en aning.
• Lägg i löken och fräs den ordentligt. Den får gärna bli lite bränd i kanterna för att förhöja smaken
• Medans löken gottar sig i grytan: Skär rotsellerin och palsternackan i tärningar som känns lagom stora att ha i en soppa.
• Lägg i rotsellerin och palsternackan i grytan och fräs lite lätt på de också så att de får en gyllenbrun yta. Klicka ev. i lite mer smör i grytan om det börjar se tort ut.
• Häll över grädde så att rotsakerna täcks ordentligt.
• Skiva/tärna morötterna
• Vänta tills grytan börjar koka och lägg då i morötterna.
• Sänk plattan en aning igen. Nu ska soppan bara småputtra. Om rotsakerna inte är ordentligt täckta av grädden så kan du tillsätta en skvätt till.
• Lägg i buljongtärningen, pepparkornen och salta lätt.
• Klicka i barbecue-såsen och addera senap.
• Krydda med dragon, timjan, paprikapulver och vitlökspulver.
• Tillsätt tomatpuré och lingon.
• Rör om så att det blandar sig.
• Låt puttra en liten stund och insup den härliga aromen som nu börjar sprida sig i ditt kök.
• Skvätt i sojan och rör om.
• Tillsätt ömt lite vitvinsvinäger.
• Låt puttra tills rotsakerna är lagom mjuka. Det är gott om en del bitar fortfarande är lite knapriga.
• Under tiden som soppan puttrar klart kan du t.ex. komma på att du glömt sätta på ugnen för att värma dina bake-up-bröd och istället plocka fram brödrosten och rostebröd.

Soppan serveras förslagsvis i djup tallrik med en bit ljust bröd till. Baguetter/minibaguetter som man bakar i ugnen eller rostat bröd passar utmärkt till.

Om man är rädd för sin figur och tycker att det blir för fett att basera soppan bara på grädde så går det säkert utmärkt att använda hälften grädde och hälften vatten eller mjölk istället för grädde. Tänk dock på att soppan inte blir lika mustig i smaken och att den blir tunnare om du väljer att t.ex. späda ut grädden.

Låt er väl smaka och var inte rädda för att experimentera med andra ingredienser och kryddor. Att koka en god soppa är både lätt och roligt.

Jag tänkte passa på att tipsa om en sida för er som gillar fiction (och kan engelska), men inte har tid att läsa böcker. Sidan heter Brain Harvest och de publicerar med jämna mellanrum, vad det kallar för, bad-ass fiction. Små lustiga, underhållande eller bara väldigt underliga historier på sisådär 500 ord stycket.

Varför jag helt plötsligt vill rekomendera den här sidan? Jo jag blev helt frälst av en av de publicerade historierna där. Den heter Entropy in 606 Words och är en underlig historia med lite vetenskaplig spekulation och en härlig twist på slutet.

Idag mötte jag en annan människas blick på stan. Först som vanligt. Man sveper med blicken över någon som passerar på gatan och det är inte mer med det. Men våra blickar möttes igen. Den här gången så pass länge att det inte bara var en vanlig undrar-om-det-är-nån-jag-känner-blick.

En främmande männska och jag utväxlade leenden. Mitt hjärta värmdes.

Tänk vad något så litet kan göra. En blick som varar någon sekund extra och ett varmt leende. Det är i de små sakerna vi finner lyckan. Nästa gång du promenerar ute på stan; våga möta någon annans blick och sänd den personen ett osjälviskt leende. Det kan göra så mycket större skillnad än vad man tänker på. Förgyll en okännd människas dag med ett leende! Det är lätt, kostar inget och om alla gjorde den typen av små saker så skulle världsfreden snart vara fixad.

1950 ockuperades Tibet av Kina. Dagens datum markerar femtio år sedan Tibets politiska och andliga ledare, Dalai Llama, drevs i landsflykt efter ett tibetanskt uppror mot den kinesiska regimen 1959.

Tibet är ett underligt land. Det har en väldigt våldsam och krigisk historia, men som på kommando upphörde plötsligt fokets våldsamma leverne. Buddhismens intåg i landet var ett faktum och den tibetanska buddhismen var född. Präglad av harmoni och pacifism.

Jag ska inte försöka mig på någon historielektion om Tibet. Kolla länken till wikipedia istället. Det är ett intressant land med en intressant historia och en intressant religion helt enkelt. Framförallt är det idag ett ockuperat land. Idag har det demonstrerats runt om i hela världen med budskapet: Free Tibet!

Special Agent Dale Cooper föreläser om Tibet
“I am first gonna tell you a little bit about a country called Tibet.
An extremely spiritual country. For centuries the leader of Tibet has
been known as the Dalai Llama. In 1950 communist China invaded Tibet.
An while leaving Dalai Llama nominally in charge, they in fact siezed
controll of the entire country. In 1959, after a Tibetan uprising
against the Chinese, the Dalai Llama was forced to flee to India for
his life and has lived in exile ever since.” –Dale Cooper, Twin Peaks

Idag är det alltså internationella kvinnodagen och jag måste ställa mig samma fråga som jag gör varje år. När är det internationella mansdagen? “Alla andra dagar förstås!”, är det naturligtvis nån klyftig jävel som kläcker ur sig då. Men det stämmer ju inte heller. Internationella kvinnodagen är, om jag har fattat det hela rätt, till för att stärka kvinnors rättigheter runt om i världen. Att försöka skapa en mer jämlik värld. Men varför en internationell kvinnodag frågar jag mig åter igen. Cementerar inte hela konceptet med en kvinnodag att världen skall fortsätta att vara ojämlik? Naturligtvis finns det många ställen i världen där kvinnor fortfarande har mindre, färre och sämre rättigheter än vad svenska kvinnor hade på vikingatiden och detta är självklart något som vi måste ändra på. Men känns det änndå inte som att någon har tänkt helt fel här? Varför är det bara kvinnors rättigheter vi ska kämpa för? Kan man verkligen kämpa för jämlikhet utan en motsvarande mansdag?

På engelska finns det en term för det här. Bad thinking kallar man det. Det handlar helt enkelt om att man tänker på fel sätt. Man tillåter sig att bortse från logiska felaktigheter för att ett koncept känns tilltalande. Eller helt enkelt för att man inte ifrågasätter om det verkar vettigt. Det är väldigt lätt att falla i den här fällan. Man märker helt enkelt inte att de logiska kretsarna i hjärnkontoret inte fungerar som de ska.

Nä, kvinnors rättigheter i all ära, men tänkt för en gångs skull steget längre. Det är inte kvinnors rättigheter vi behöver främja. Det är allas lika rättigheter och friheter som vi måste arbeta för. En kvinnodag må främja kvinnors rättigheter, men det motarbetar jämlikhet. Jag föreslår att vi avskaffar internationella kvinnodagen till förmån för en internationell jämlikhetsdag. Om vi alls måste ha speciella dagar för allting vill säga. Det finns dagar för allt nu mer. Snart är det internationella pi-dagen och det finns dagar för allt från våfflor till handdukar och menlösa barn (ja, jag använder det gamla namnet). Snart har vi slut på dagarna och vad ska vi göra då? Ska vi bli tvugna att, Gud förbjude, engagera oss i mer än en sak per dag? För inte kan man väl sprida kärlek och verka för glädje och rättvisa året om? Eller?

Det är en bra fråga. Förutom att kika lite bland de obefintliga platsannonserna lite då och då, vad gör man. Svaret är enkelt. Man ägnar sig åt sämsta tänkbara sysselsättning. Man fördriver tid. Tid är inte till för att fördrivas. Den ska användas.

Men vad ska man använda den till när man inte har något vettigt att göra av den? Man hamnar i någon form av koma där världen verkar flyta runt en. Jag är inte längre inkluderad i världen. Åt minstone inte mer än vad räkningar anbelangar. De ska naturligtvis betalas oavsett om man i övrigt är en del av samhället eller om man har blivit någon som är fånge i sitt eget hem.

Så vad använder man dagarna till? Läser naturligtvis. Jag kan bli sittande i timtal och läsa articklar, läsa forum, läsa tekniska manualer, kommentarer och jag har precis avslutat Stieg Larssons bok “Män som hatar kvinnor”. En utmärkt kriminalroman som jag lyckats sluka på en dryg vecka. Helt otroligt för att vara jag, men den var helt enkelt fängslande och stundtals svår att lägga ifrån sig. Detta gäller för ca. två tredjedelar av boken. Sen gick han över gränsen. Det blev för mycket och för dramatiskt. Han kunde helt enkelt inte moderera sitt historieberättande längre. Synd på en annars utmärkt bok i lagom stillsamt tempo.

Vad mer gör en arbetslös då? Jo ikväll är det brödbakning som står på agendan. Snart skall underbara dofter spridas från köket. Och på tal om det är det dags för mig att slänga in en plåt i ugnen nu.

Idag har jag bara ett litet boktips. Boken är Är du lycklig nu? av Barbara Berger. Det är en mycket tankeväckande bok som handlar om hur våra tankar och föreställningar om världen och vad som händer oss gör att vi inte känner oss så lyckliga som vi skulle kunna. Naturligvis sammanfattas hela boken av en enkel lista med tio punkter. Tio saker att tänka på, som var och en beskrivs mer i detalj i var sitt kapitel.

Boken är klart läsvärd även om man har tänkt tankarna innan. Att läsa dem med någon annans ord ger en form av bekräftelse om man inte har hoppat helt i galen tunna. Om man å andra sidan inte är bekant med tankesättet sedan tidigare ger den istället aha-upplevelser och mentala kommentarer i stil med: “Jamen det är ju så det är” eller “Ja så funkar det ju”.

Mycket av det som beskrivs är svårt att förhålla sig till på en gång, så räkna med att det kan ta tid att ta sig igenom bokens tvåhundra sidor. Språket är lättbegripligt och man får ett bra grepp om vad hon försöker säga med varje punkt. Att sedan praktisera det tar betydligt längre tid. Kanske en livstid. Men att sätta sig ned i lugn och ro och göra de små tankeexprimenten är väldigt givande och du kan göra övningarna när som helst. I lugn och ro hemma, på bussen, i mataffären eller precis var som. Som en liten teaser citerar jag här nedan listan med de tio punkter som boken bygger på. De är enkla nog, men med lite reflektion runt omkring dem (eller genom att läsa boken) så inser man att det ligger mycket i dem. Sålunda:

Tio sätt att leva ett lyckligt liv
- en påminnelse till mig själv:

1. Acceptera det som är
2. Önska dig det du har
3. Var ärlig mot dig själ
4. Granska dina berättelser
5. Ta hand om ditt
6. Följ din dröm och acceptera konsekvenserna
7. Gör det som är rätt och acceptera konsekvenserna
8. Förhåll dig till det du har framför ögonen och glöm resten
9. Lär dig vad som är vad
10. Lär dig att se bortom det obeständiga

–Är du lycklig nu, Barbara Berger (övers. Alf Galfvensjö), Damm Förlag AB, 2006

För alla er som har missat det tänkte jag informera om en fräck kampanj som pågår i Storbrittanien (och uppenbarligen på andra ställen i Europa också). Det handlar om reklam på bussar. Men inte den gamla vanliga, tråkiga som vi är vana vid. I det här fallet är det ingen som försöker sälja en produkt eller tjänst. Nej här handlar det om att marknadsföra ateism.

Varför kan man fråga sig. Uppenbarligen finns det många anledningar, men mest handlar det om en humanistisk kampanj. Att inte ha en tro på en Gud innebär att man själv är tvungen att ta ansvar för sina handlingar och det är detta kampanjen pushar för.

“If anything, an atheist has to be more morally responsible precisely because we don’t blame a god for our own actions”
–Ivan Ratoyevsky

Jag tycker att det citatet säger det mesta.

Min personliga agenda med det här är inte att försöka få någon att sluta tro på en högre makt. Det jag vill säga är: tro inte att du har hittat sanningen bara för att du har funnit en tro som du är bekväm med. Allt handlar om att fortsätta att ifrågasätta. Fortsätta sökandet. Att ta ansvar för sina handlingar och val, och inte låta sig luras att någon högre makt kan hållas ansvarig. Eller att det är upp till någon form av Gud att i slutänden göra en sammanfattande bedömning av hur väl du lyckades med din livstid.

Det jag menar är att oavsett om det finns en Gud eller inte, och oavsett om denna Gud kommer att döma dig eller inte, så finns det inget att förlora på att fundera lite på vad man gör. Om du tänker lite på andra och försöker att skapa vänskap och harmoni nu så tror jag knappast att någon eventuell högre makt kommer att hålla det emot dig.

Dagens uppgift blir sålunda att skänka en tanke till någon annan. Gör helt enkelt något för någon som kan göra den personen lite gladare. Det behöver inte vara något stort. Ge din kompis en kram när du träffar honom/henne. Bjud nån på en kopp kaffe. Hälsa på den gamla gumman som du alltid brukar möta på gatan på vägen hem. Önska kassörskan i mataffären en trevlig dag innan du rusar iväg med dina varor. Det är de små sakerna som räknas.
Slutligen ett tänkvärt citat:

“The presence of those seeking the truth is infinitely to be preferred to the presence of those who think they’ve found it” – Terry Pratchett

Så var det då slut på alla ursäkter för att inte skriva lite oftare. Nu har min syster Alvprinsessan gett mig nedanstående utmärkelse:

“Dessa bloggar är osedvanligt charmerande och söta,
inte upptagna av utmärkelser och själviskhet.
Syftet är att sprida vänskap.
Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar,
ju mer utmärkelsen sprider sig.
Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa.
Kopiera in texten och bilden i din blogg och
skicka sedan utmärkelsen vidare till åtta andra bloggare.”

Vad ska man säga? Tack antar jag är på sin plats. Dessvärre har jag mycket dålig koll på bloggosfären och känner därför inte till några andra bloggar som gjort sig förtjänta av den här fina utmärkelsen.

“Vad göra åt mitt bloggande?” är naturligtvis frågan man ställer sig. Mitt mål med den här bloggen har aldrig varit att skriva mycket och ofta. Snarare lite då och då. När lusten faller på så att säga. Det har dock visat sig att den där skrivarlusten har haft stora svårigheter med att infinna sig. Man skulle nästan kunna tro att den helt har gett upp hoppet om litterära kreativitet och sålunda övergett mig för någon den hyser högre förhoppningar om.

Det jag skulle vilja är ju att skriva tänkvärda inlägg. Roliga. Underhållande. Eller helt enkelt bara få ur mig lite ånga när jag är övertygad om att saker och ting är fel ställda i denna värld som vi alla delar. Vare sig vi vill det eller inte.

Hur som haver känner jag mig nu förpliktigad att påtvinga mig själv ovan nämnda skrivarlust lite oftare. Jag kan inte lova några storverk, men å andra sidan, vem kan det?

Jag har precis upptäckt att det på denna sida bor ett hemskt otyg. Reklam heter det.

Varför har jag inte upptäckt detta tidigare kan man fråga sig. Svaret är mycket enkelt. Jag använder webläsaren Firefox. Det är naturligtvis inte hela svaret. Det finns mer.

Inte nog med att jag trivs utomordentligt bra med denna eminenta webläsare. Det förhåller sig också så att denna har stöd för ett stort antal s.k. add-ons. En av de första av dessa som jag upptäckte var AdBlock. Denna add-on gör surfandet till en dröm.

AdBlock gör precis vad namnet antyder. Den blockerar annonser. Naturligtvis sker detta inte helt automagiskt, utan man måste ställa in vad den ska blockera. Fördelen är att man kan blockera allt innehåll från vissa domäner, säg t.ex. Google Ads.
Jajjamänsan. Klicka bara på den lilla texten Adblock nere i hörnet, lura ut från vilken adress av de som visas som annonserna kommer, plocka bort allt som är mer specifikt än http://ads.domänen.com/ och ersätt med en asterisk och du behöver aldrig mer se några annonser från den sidan.

Blockera t.ex. mängder med annonser genom att ange adresserna “http://ads.adbrite.com/*”, “http://*.doubleclick.net/*” och “http://pagead*.googlesyndication.com/pagead/*”.

Tada! Reklamfritt surfande!